Cake or death?
Det är liksom en av de där faserna som alla, fullt friska människor med något begrepp om vad humor innebär, går igenom här i livet.
Den infaller vanligen någon gång mellan puberteten och klimakteriet.
Och så Coupling. Of course.
Underhållande indeed.
Något som inte är det minsta underhållande är ekonomistudier.
Jag och Bettan ska minsann skända den förste, för eftervärlden kända, nationalekonomens grav.
Tvi honom and such.
Och så är jag enormt bitter för att jag missade Way Out West.
Och så en sak till.
I helgen fick man, som alltid då man passerar staden nattetid en helg, skåda en hel del Kristianstadspack.
Jag säger som allas vår vän Johan Glans skulle ha gjort:
"Någon har kissat i den genpoolen"
Angaende var kare van Johan Glans sa ar jag beredd att saga att han finner ord for alla situationer, och med alla situationer syftar jag aven pa begravningar: "Blir det tarta?".
Hehe. Väl talat högt ärade sladdbarn. De behöver nog rabatt på Pampers, de jävlarna.
För att återknyta till föregående talare:
"På en torsdag!?"
Hehe. Väl talat högt ärade sladdbarn. De behöver nog rabatt på Pampers, de jävlarna.
För att återknyta till föregående talare:
"På en torsdag!?"
Jag fattar inte, har det något med satan att göra?
Wow, inlägget skulle kunna varit skrivet av mig, bortsett från biten om klimakteriet då d.v.s.
Är förälskad i "Live at Ambassadors", "Unrepeatable", "Glorious", "Definite Article" och "Dress to Kill".
Tyvärr var dom två senaste "Cirle" och "Sexie" lite svagare men dom 5 första måste jag sett 10 gånger var typ.
Även Coupling är suveränt.
Och ekonomistudier är precis som du säger, riktigt tråkigt.
Ah, en själsfrände. Så trevligt.
