Fidel Castro och moderskänslor.
God dammit. I'm proud.
Norra Skåne gick på fredagen som enda massmedium i världen ut med att Fidel Castro är död.
Det är min tidning det.
Det är nästan så att man får moderskänslor...
En smula bitter.
Tydligen ska man ha en sådan.
Jodå, för det säger folk.
Julia och Isabella i alla fall.
Annars är jag mest seg och allmänt off idag.
Kultiration igår. Nice.
Kvällens roligaste var diverse diskussioner på Möllevångstorget.
Promoe ikväll. Orkas tyvärr inte.
Fuck it. Nu ska jag prissätta obligationer.
Cake or death?
Det är liksom en av de där faserna som alla, fullt friska människor med något begrepp om vad humor innebär, går igenom här i livet.
Den infaller vanligen någon gång mellan puberteten och klimakteriet.
Och så Coupling. Of course.
Underhållande indeed.
Något som inte är det minsta underhållande är ekonomistudier.
Jag och Bettan ska minsann skända den förste, för eftervärlden kända, nationalekonomens grav.
Tvi honom and such.
Och så är jag enormt bitter för att jag missade Way Out West.
Och så en sak till.
I helgen fick man, som alltid då man passerar staden nattetid en helg, skåda en hel del Kristianstadspack.
Jag säger som allas vår vän Johan Glans skulle ha gjort:
"Någon har kissat i den genpoolen"
I love the smell of Europe in the morning.
Åh. Nu har jag just intagit min veckoranson av räkor. Mums.
Jag är i sanning räkätarnas okrönte mästare.
Söndagen började som de flesta söndagar gör, det vill säga i en säng på Fästningsgatan.
Därefter intog vi, som de sanna brittiska överklasskärringar vi är, scones och te.
Medan vi kollade på Läderlappen.
Läderlappen är en man med en bil.
Gårdagskvällen förflöt i vittvinets tecken.
Filips föräldrar hade donerat vin till familjen på Fästningsgatan.
Sådant uppskattas.
Att donera vin till behövande borde sannerligen vara en medborgerlig plikt.
Och så träffade vi Kristianstadsbladet på stan.
Representanten för allas vår lokalblaska befann sig minst sagt i ett alkoholiserat tillstånd.
Dagens tillkännagivande:
Härmed är jag officiellt bostadd i lägenheten på Fästningsgatan, ty min limegröna tandborste har intagit huset.
Beware!
